Bekämpning av potatiscystnematoder kräver långsiktighet och en kombination av olika integrerade växtskyddsåtgärder. En av de viktigaste metoderna är att använda nematodresistenta potatissorter. Det skotska verktyget PCN Scenario Planner hjälper till att åskådliggöra hur valet mellan en resistent och en mottaglig sort samt växtföljdens längd påverkar nematodpopulationen.

Vid bekämpning av potatiscystnematoder är det viktigt att förhindra att de förökar sig. En enda cysta kan innehålla cirka 500 ägg, vilket gör det viktigt att ingripa i tid för att begränsa populationstillväxten. Särskilt på åkrar med en lång historia av potatisodling bör man fästa uppmärksamhet vid sortvalet, oavsett vilken produktionsinriktning potatisodlingen har. Att hitta lämpliga sorter för den egna produktionen är inte alltid enkelt, men det är viktigt att komma ihåg att det finns nematodresistenta sortalternativ för olika behov inom potatisproduktionen.

En resistent sort minskar effektivt förekomsten av den nematodpopulation, det vill säga den patotyp, som sorten är resistent mot. Detta beror på att en resistent sort lockar nematodlarverna att kläckas ur cystorna, men larverna kan inte använda den resistenta sorten som värdväxt. Därför kan de inte föröka sig, vilket leder till att nematodpopulationen minskar.

Situationen med potatiscystnematoder i Finland

I Finland förekommer både gul potatiscystnematod och vit potatiscystnematod. Av dessa är den gula potatiscystnematoden klart vanligare och därmed också mer betydelsefull för produktionen. Bekämpningen i Finland är till stor del inriktad på patotypen Ro1, eftersom denna tidigare har konstaterats vara den vanligaste patotypen i vårt land.

Det finns dock inga exakta uppgifter om hur vanliga de olika patotyperna är, eftersom de inte bestäms rutinmässigt. Enligt Livsmedelsverket (Ruokavirasto) finns det för närvarande inga belägg för att situationen beträffande patotyperna skulle ha förändrats avsevärt under de senaste åren. Den vita potatiscystnematoden är sällsynt och påträffas inte i provtagningen varje år.

Resistensklasserna 8–9 anses innebära tillräcklig resistens mot potatiscystnematoder. Närmare information om nematodresistenta sorter finns i Livsmedelsverkets potatissortlista, där sorternas resistens mot olika nematodpopulationer presenteras:

https://www.ruokavirasto.fi/globalassets/viljelijat/kasvintuotanto/kasvinterveys/kasvintuhoojat/ankeroisenkestavat_lajikkeet.pdf

Det skotska verktyget åskådliggör hur nematodpopulationerna utvecklas

I slutet av 2025 publicerades det skotska verktyget PCN Scenario Planner, som gör det möjligt att åskådliggöra hur populationerna av potatiscystnematoder utvecklas under olika växtföljder. Med verktyget kan man undersöka hur nematodpopulationerna förändras under år då potatis inte odlas och under år då man odlar en potatissort som är resistent eller mottaglig för nematoder.

Verktyget har utvecklats av arbetsgruppen inom projektet PCN Action Scotland, som förenar expertis från potatisbranschen, myndigheter och forskningsvärlden. Projektet leds av Plant Health Centre i samarbete med James Hutton Institute, SRUC, SoilEssentials, Scottish Agronomy och SASA.

Verktyget är kostnadsfritt att använda, men kräver att användaren skapar ett användarkonto. Utgångsdata anges utifrån skotska förhållanden, varefter man kan testa olika scenarier för växtföljder och sortval. Sortimentet i verktyget skiljer sig från de sorter som odlas i Finland. Sorterna är dock klassificerade enligt sin nematodresistens, vilket innebär att man i simuleringarna kan använda en sort med motsvarande resistensnivå som den egna sorten.

Exempel 1: Som utgångsläge har man angett en populationstäthet på 100 cystor/g jord för både gul och vit potatiscystnematod år 2026. Under åren 2027–2029 odlas ingen potatis, vilket innebär att populationerna av båda nematodarterna minskar naturligt under växtföljden. Den blå kurvan visar gul potatiscystnematod och den lila kurvan visar vit potatiscystnematod.

År 2030 börjar man odla en potatissort med resistensklass 9, det vill säga den högsta möjliga resistensklassen mot båda nematodarterna. Då fortsätter populationskurvorna att sjunka. Även under de följande åren avstår man från potatisodling, vilket gör det möjligt att följa populationernas utveckling utan påverkan av potatisodling.

Exempel 2: I jämförelsen används samma utgångsdata som i det första exemplet: populationstätheten för båda nematodarterna är 100 cystor/g jord år 2026. Ingen potatis odlas under åren 2027–2029, vilket innebär att populationerna minskar naturligt.

År 2030 börjar man odla en potatissort som är mycket mottaglig för nematoder och har resistensklass 2. Då ökar tätheten hos båda nematodpopulationerna till 500 cystor/g jord, vilket är fem gånger den ursprungliga nivån.

Potatisodlingen fortsätter inte under de följande åren, vilket innebär att populationerna åter börjar minska naturligt under växtföljden. Exemplet åskådliggör hur stor inverkan den odlade sortens nematodresistens kan ha på populationernas utveckling.

Du hittar det skotska verktyget för att åskådliggöra populationer av potatiscystnematoder här:

https://dss.pcnhub.ac.uk/

Puhdas perunaketju – toimintatavat peruna-ankeroisen leviämisen ehkäisyyn ja riskienhallintaan